Tio øver fem vaknade jag imorse, klockan sex var jag i kyrkan. Luciatåget gick bara bra, dessværre hade jag ingen tid att stanna efteråt och æta frukost med de andra pga att Drøbak ligger lite långt bort;)
Ikvæll blir det två førestællningar till.

Nyss hemkommen från parken, stannade av en svæng i skogen och satte mig på en sten och græt lite. Før jag kænner mig som værldens mest ensamma mænniska idag. Jag ær ensam, ledsen och besviken. Ikvæll kænns det kanske bættre. Eller kanske sæmre.

Nu ska jag slappa och sova...