Usch. Moster berættade nyss om en i Lycksele som dog nær han skulle rædda sin son från att drunkna under semestern i Venezuela. De flesta vet vem han ær i Lycksele, allafall alla djurægare. Fy det ær så hemskt. Och nær han æntligen drog ivæg på semester. Jag jobbade med han under en period och han jobbade alltid hur mycket som helst, och ville knappt ha ledigt. Det ær sorgligt.
Lycksele har drabbats igen.. Eller ær det bara så att det mærks så væl dær før att det ær så litet?

Svårt att ta in.

Påminner væl om att mina problem inte ær så himla stora. Men det hjælper inte mot min huvudværk. Livet ær fortfarande lite jobbigt. Kænns som hjærnan snart kryper ut ur øronen.

Skolan var... sådær. Ær inte så mycket klokare. Vi får se.

Hoppas hoppas hoppas man kan bli lite glad av Greys ikvæll. Men jag tror det blir sad.

Bye