Det är lördag och jag sitter i skolan. Det är intensiva dagar som väntar nu och det är mycket påfrestande psykiskt att skriva uppsats. Ena sekunden känns det så stort att äntligen snart få ta examen, nästa sekund känns det inte som att det blir någon examen över huvud taget. Sen pågår den där berg- och dalbanan dag ut och dag in. Den glädje som jag brukar känna inför vårens antågande är som bortblåst eftersom att den bara påminner mig om att uppsatsen snart måste vara klar. Svinjobbigt.

 

Fredrik och kidsen har i allafall varit i Lycksele sen i tisdags, snart kommer de hem. Det har varit väldigt skönt men jag saknar dem givetvis också;) Kommer nog inte att träffa dem så mycket nu fram till att uppsatsen ska in, men fint att få klappa på dem när de sover i alla fall. Nästa helg ska vi till Umeå och fira Helenas examen och det känns väl inte som riktigt rätt läge just nu men jag gillar läget ändå;)

 

Jag var på en arbetsintervju igår också som kändes helt okej. Får se vad de säger.

 

 

 

När det inte är uppsats så är det jobbsökande som gäller. Finns ju ett liv efter examen också:) Sökte ett jobb som jag ville ha här i stan men som (välförtjänt) gick till en klasskompis. Den chefen ringde dock upp sen och hörde om hon fick skicka mitt cv vidare till en annan enhet som också skulle ha ptp. Det fick hon så vi får se om de hör av sig. Sen fick jag igår en intervju på vuxenpsykiatrin också så det händer grejer allafall:)

Nu har jag/vi ändå blivit lite osäkra på om vi verkligen ska bo kvar under detta år. Själv känner jag lite för att göra ptp-året på annan ort och sen eventuellt komma tillbaka. Så jag har sökt något jobb i Luleå och till och med ett i Lycksele också. Så vi får se, spännande är det i alla fall!

 

Nu ska jag samla ihop mig och gå till skolan tänkte jag. Vi var ut en sväng igår några i klassen, det var nice men är himla trött nu. När jag öppnade dörren klockan 12 i natt så stod Majken där, och Fredrik, med Nilas i famnen. Majken hade drömt mardröm om anasaurer (dinosaurier) och gråtit så att Nilas vaknade. Så vi fikade lite tillsammans innan vi somnade. Sen vaknade Nilas klockan fem i vanlig ordning. Jag gissar för att osmidiga Hima trampar runt i sin bädd och byter sängplats så himla ljudligt. Jag var sur så Fredrik gick upp och jag fick sova nästan till sju.

 

Men trött ändå.

Ciao!