Nu sitter jag på bussen igen, efter att sommaren dragit förbi och det i princip blivit höst igen. Vart blev det av sommaren? Jag var ledig i sju veckor men minns inte att det har varit sommar nästan. Hur ska det gå inför en lång förestående vinter, jag behöver ju en buffert av ljusa kvällar och varma temperaturer?

Vad gjorde vi sommaren 2017 då? Vi började med att jag och barnen åkte en vecka till Östersund och hängde med mamma, sedan vidare till Umfors i två veckor där fortsatt husrenovering stod på schemat (det regnade mest hela tiden, inte så kul), därefter ompackning i Umeå innan avfärd till Falun och pappa där vi var i fyra dagar innan vi for ännu mer söderut till Fannys och Kolmården. Två dagar djur och karuseller och sedan en dag i Norrköping, sen upp till pappa igen. Umfors igen, köpa hus, flytta, börja jobba igen. Typ.

Vi har alltså köpt ett radhus bara några hund ifrån där vi bor. Det är väldigt icke-renoverat så vi har en del saker att fixa men det var det vi hade råd med:P. Första gången Fredrik ens nämnde radhus som alternativ innan ställe ute i skogen gjorde jag stort motstånd och menade att jag minsann ALDRIG skulle bo i ett radhus. Sen har jag väl smält tanken i några år och här står vi nu med 200 kvm gräsplätt. Jag hävdar ju bestämt att det bara är en mellanlandning på vägen till mina drömmars mål vad gäller boende, men det känns helt ok just nu.

Om en månad väntar vi barn nummer tre också så det känns skönt att ha ett ordentligt boende. Det ska bli kul med en bäbis, första gången jag ser fram emot det faktiskt. Kanske är det ledigheten som lockar, det har varit ett tufft år med all pendling måste jag väl erkänna. Men att vara gravid är lika jobbigt och tråkigt som vanligt, jag har så ont i kroppen denna gång och är i otroligt dålig form så jag ser fram emot att slippa det och få tillbaka min egen kropp igen.

Barnen mår bra. Vi har jobbat hela sommaren för att få Nilas blöjfri och det går väl hyfsat bra, bättre och bättre. Samtidigt har han också slutat med napp, flyttat och bytt förskola, snart får han ett nytt syskon. Inte helt lätt att vara Nilas då men jag tycker han är vid gott mod och märker inte av någon extra trots eller så. Majken har pratat om hon vill gå på balett (klänningen som lockar?) så vi har anmält henne till barndans. Vi provade på i helgen och hon var klistrad vid min sida nästan hela tiden, innan sa hon att hon kanske skulle börja när hon var 6 år istället. Det är lite jobbigt för henne det där, och jag trodde inte att hon skulle vilja börja efter det där men det ville hon. Så nu är hon anmäld och jag har noga förberett henne på att föräldrar inte får vara med sedan. Vi får väl se hur det går, hon behöver en hel del träning, pepp och stöd i de där situationerna. Cykla utan stödhjul har hon förresten lärt sig sedan sist, i våras:)

Deras nya förskola är alla fall en superhit. Helt nybyggd och jättefin! De trivs jättebra verkar det som så det känns bra.

Ska försöka skriva en rad när nybäbisen kommer:)