Seger.

Min kropp vill inte samarbeta med mig längre. Vi funkar inte alls. Efter tre veckor utan träning där det känts som ett berg att överstiga bara att klä på ungarna och ta ut dem, tvingade jag mig ut på ett skidpass. Det gick helt okej, inte så fort men det kändes bra när jag väl började åka. Så är det så här vi ska ha det så okej då. Come on ba.


Vi har haft sjukstuga även bland barnen. Nilas nässelfeber i helgen och Majken kräksjuka igår. Idag helt pigg dock. Jag har varit hemma men imorgon far jag till Vilhelmina och stannar där över natten. Jag får bara hoppas att jag inte är smittad. Skulle inte vara någon hit att ligga där på hotellrummet och kräkas.

På torsdag åker Fredrik till Svalbard. Ännu mindre får jag hoppas att jag är smittad för hur skulle det gå?! Det skulle inte gå. 

Nej det är lite deppigt just nu. Fredrik är nog rätt nöjd att åka till Svalbard och slippa mitt gnäll.





Kommentarer
mamma

"Det blir bättre" - är ett numera bevingat ord hos mig. Faktiskt Fredrik som har sagt det....

2017-02-24 @ 13:15:24


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0