Klockan är inte ens sex

Jag har skjutsat Markus till jobbet, går inga t-banor vid den här tiden på söndagar, så jag klev upp vid fem och jag var så trött så jag trodde jag skulle spy i hostattackerna.
Nu är frågan om jag ska duscha, gå ut med Boss och åka till kyrkan och komma i tid, eller om jag ska lägga mig och sova och kanske komma lite sent. Fast jag tror inte jag kan sova så bra, hostar och snorar så jag tror det blir alternativ 1. Jag kan ioförsig inte sjunga så mycket idag, men det är ju trots allt första advent. Trevligt att besöka kyrkan.

Annars lyssnar jag på Lars och känner mig nestämd. Det måste gå.


Kommentarer
Mi

Det är klart att det kommer att gå! Be strong! Puss och kram!

2006-12-03 @ 10:07:12


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0