På føtter igen

Ær ju tvungen att vara på føtter igen, hade ju lovat Boss att vi skulle gøra nåt kul idag. Fast jag låg ihopkrupen i soffan och hade ont i magen halva morgonen, och natten var som gjord før dødliga fantasier. Usch. Men knæck mig ordentligt istællet før att gøra det halvdant, så jag kommer vidare fortare. Før någon gång måste det ske hur som helst.



Vi åkte ju upp till toppen av Oslo eller vad man ska sæga. Holmenkollen, Frognerseteren... vet inte riktigt men en bra bit upp. Hade packat matsæcken och planerat en fin vinterdag ute i skogen. Fast nu ær det ju så att Norge ær ett skidtokigt land (æven om deras OS ær lite skandaløst) så några spår dær man kunde gå hittade jag inte. Dock en hel massa skidspår. Till slut gick vi in på ett skidspår och dær var det inte så kul att gå så jag och Boss gick rætt ut i snøn, rætt ut i skogen. Sen pulsade vi igenom den næstan halvmeter-høga snøn tills vi hittade ett litet stælle dær vi fikade. Jag fikade allafall. Boss åt några frolic. Sen skulle vi undersøka snødjupet. Det har ju inte snøat så mycket i Oslo sen 1968 så det var ju en hel del. Och faktum ær att vi aldrig kom ner till botten. Det var mer æn en meter alla fall kan jag lova. Men det var ju tur att det var några hårdare lager under så man slapp gå i meterdjup snø, før då hade nog Boss førsvunnit.
Sen skulle vi åka Korketrekken (pulkabacken) ner med min stjærtlapp. Det gick inte så bra før den gled inte så bra. Men vi kom ner allafall och åkte hem efter 2,5 timmar på vift. Nær Maria kommer tror jag att jag ska dra med henne dit så vi får åka lite pulka. Førresten så blev jag påkørd av en engelskman dær. Jag gick på sidan så kom han bakifrån och kørde på først mig och sen Boss. Aj i vaden, men det gick bra. Ha var gammal också så det var inget raggningslæge heller;)

42503-32



Nu ska jag æta middag och fundera på varfør tjejer och killar inte førstår varandra. Sen ska jag æta min stora onyttiga kakbit som jag inte orkade æta upp igår och ligga i soffan och deppa ett tag till.
Førresten ær det smallville och one tree hill snart. Sådeså.


Kommentarer
mamma

Härligt Birgitta. Jag älskar dina bloggar...
Och jag är säker på att du repar dig, från alla trista tankar och fantasier.
Och GRATTIS Sverige och HURRA!!!
Vad bronset kändes bra IDAA!!!

2006-02-19 @ 17:32:56
Mi

Låter som en trevlig söndagsutflykt! Big+Boss forever!! Jag är lätt med på att shoppa och undersöka snödjupet, hihi. Puss och kram!

2006-02-20 @ 11:47:06
Ullisbullis

Wohooo! :D Guld o brons idag :D hehe satt o hurrade i min ensamhet alldeles nyss!! kom bara på att tänka på dig i samma veva ;)

ojoj, du skulle vart med när jag va o fika hos elin sist... jag skulle hålla i Alva, men så fort hon kom till mig så börja hon storböla =/ hmm... tre gånger på raken, sen kom jag på att det kanske va för att jag hade parfym på mig med ;) kanske kan hålla i henne nån gång i framtiden utan att hon börja grina ;)

Wee... När kommer du hem? eller du kanske bosätter dig där i norge och blir deras nästa os hopp ;) så sportig som du är ;P

Pusspusspuss på dig gumman ;)

2006-02-22 @ 14:19:42


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0