Walking ghost.

42503-34

Idag har jag och min söta syster gått och gått. Sånt som man gör här i Falun när det inte finns nån bil att tillgå. Hittade ett jättefint örngott i torsdags som det står "Jag älskar dig" på. Åh vad sött. Men jag hade ju ingen att ge det till så jag köpte det inte. Äh. Jag köpte det idag. Jag gav det till mig själv. Sen köpte jag en massa godis som jag ska äta upp i Norge. Och bli tjock och fet till jul så man kan äta mig som julskinka. Mamma påstår att jag äter mycket godis. Fattar nada.
Sen gick vi upp till Sjulsarvet i det snöiga vädret. Pulsade på genom skog och dal. Korsade skidspår och kyrkogårdar. Vä framme tog jag fram stora pepparkaksburken och mjölk och berömde mig själv för jag var är så duktig. Äh, jag vet inte varför jag var duktig. Men jag förtjänade dem säkert.
Och vad tror ni vi gjorde sen?! Jo, det ska jag tala om, att vi GICK ner till Mammselen igen. Pratade om sommaren, utlandsresor, vita delikatessjordgubbar, om vems pappa som var minst, om Per-Erik som statist och mycket mera. Jag har förresten uppfunnit en ny make-up idag. Frozen Strawberry. Hihihi.

Nu ska jag baka en bärpaj. Jag är ju beroende av socker. Men jag blir inte arg om någon stjäler mina frukostflingor. Men däremot gömmer jag godiset för mamma. Men hon fattar ju när hon läser det här. Då får man väl en liten kommentar igen skulle jag tro..."Birgitta. Men Birgitta! Jag har inte ätit godis på en och en halv månad jag, det som är onödigt och dyrt slutar man med, dessutom får du finnar och går upp i vikt bla bla blahaaaa..." Tur att jag inte är så känslig. Som när Per-Erik sa att jag hade blivit tjock den där julen. Då stängde jag in mig på mitt rum och började gråta. Så kan det gå! Man ska vara försiktig med kommentarerna. Fast han är förlåten nu:)
Ska köpa träningkort när jag kommer tillbaka till Oslo. För, om man tränar får man äta onyttigt också. Sådeså. SÅ är reglerna i MITT liv.





Kommentarer
mammselen

Det är LJUG. Jag har inte sagt ett ord om tjock. Bara att man får finnar. FYYY, vad du är orättvis... Fast finnar tycker jag om. Och finskor också.
Det tycker mammavalrossen

2006-02-11 @ 20:30:29


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0