vemod..

vemod vemod... det här är jobbigt..


Kommentarer
mammselen

Ojojoj Big,vad jag älskar dig....Och Markus tycker jag också om.Och vad jag önskar att ni skulle kunna vara vänner för all framtid...Det tror jag också att ni kommer att klara av,ni är ju kloka människor båda två.Det känns faktiskt vemodigt för mig med,nu när ni städar ut er lägenhet och fortsätter era liv på vart sitt håll.
Jag säger bara en sak...LYCKA TILL i Oslo,det här kommer säkert att bli bra.Jag har också flyttat ett par gånger,både från hus och hem,och från ett giftermål. Fixade jag det så fixar du det...
Puss och kram från mammselen
Och: Bakom molnen är himlen alltid blå...Efter regn kommer solsken...det är kul att leva och se hur det går..För att få vila i nedförsbackar så måste det också vara uppförsbackar...

2006-01-02 @ 18:11:27
emmsi pemmsi

du ska lyssna på din mammsele, hon är en klok en!! och så kan jag tillägga ett citat by Sally "kom ihåg att det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke"!! Fin sida förresten!!

2006-01-03 @ 00:04:40


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0