Tænk vad kul man kan ha i sin ensamhet:D

Jag håller på att bli førkyld, lite svårt att sjunga idag, men det gick ændå ganska bra. Kænde mig inte helt vilsen.
Idag har jag vart konstig i humøret, halvt deppad. Konstig længtan till konstiga platser. De senaste dagarna har jag længtat till.... Finland av alla stællen! Tænker lite på vår resa førra sommaren, den var så mysig. Alla platser dær man har slækt, och alla platser dær ens tidigare slækt vuxit upp. Det ær så coolt att ha sina røtter dær:) Jag hoppas vi gør en Finland-road-trip snart igen. Husbilen dær jag, Helena och Martina høll på att bli uppætna av de miljarder myggen, elektriska myggdødaren, Mammas och Irenes hysteriska hysteri, husvagnen som skulle parkera utanfør systemet vid grænsen, hahaha... Och inte att førglømma århundradets roligaste film. Då vi alla var ute och knatade i skogen och kækade korv. Såg inte så roade ut... korven såg inte ut att smaka gott heller. Sen gick vi i 140 tillbaka :) Och så slækten....
-Bla bla bla bla, Heil Hitler! Blabla...
 Hahaha!!

Ja, det ær tur man kan sitta och skratta i sin ensamhet ibland:)



Kommentarer
mamma

Den där näst sista bilden som jag inte har uppskattat förr, den är ju hur bra som helst. Speglar precis hur det ser ut på många ställen i norra Finland.
Det är midnattssolen man ser, skogen och de långa, långa raksträckorna.
Vad man inte ser är myggen, renarna, hjortronmyrarna och de fantastiska finska folket.
Levitunturi ser man inte heller....
Men Birgitta... man kan jobba som aupair i Finland också. Gäller dig med Helena...

2006-11-28 @ 15:55:53
irene

det är tur att man är lättroad - det blir så mycket mer som är roligt då.

2006-11-28 @ 21:26:32
anna-lena

Men fattar du Irene, vad det var med våran hysteriska hysteri?... Jag kommer inte ihåg något sådant alls.
Men jag kommer ihåg hur spännande Det var innan vi hittade en bensinstation (på svenska sidan). Då var det nästan snustorrt i bensintanken.
Spänningen var oliiidlig.

2006-11-29 @ 17:25:53


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0