Idag är det julafton och jag känner mig fortfarande sliten. Dagarnar innan jag åkte hem mådde jag ganska kasst och det dröjde inte så länge efter att jag kom hem innan jag låg på soffan och grät. Men jag räknar med att jag kommer att ladda batterierna innan jag åker tillbaka. Är många lata glada dagar tills dess som jag ska ta vara på efter bästa förmåga.
Vi har haft julklappsutdelning både hos Mamma och Pappa nu och jag fick fina saker som alltid, fast jag inte kunde komma på vad jag önskade mig. Det känns som att man har allt man behöver och det man inte har kan man köpa själv. Personliga tankar och saker är väl bäst att få. Jag kunde för övrigt inte läsa kortet från norge-familjen själv för jag började bara gråta. (Vi hade högläsning av rim och kort...) Tur att man får vara hemma på jul, det är nämligen inte lilla Helena.

GOD JUL HELMERT!! (Tack för hold mun-godisarna;))
Nu har vi suttit och spelat ett smart-spel i väntan på att vi ska ner till kyrkan på midnattsmässa.
Imorgon blir det kanske utgång med storebror och lillasyster + vänner.



Oj vilken stor bild det blev. Jaja, Maria och Kate är ute med långfärdsskridskor.

Själv råkade jag säga till Pappa att han ska få se mig åka som en kanon i skidspåret nästa jul. Han skulle skriva upp det...