-Nej, Viktor, jag ær inte død, jag lever.
-Men varfør lever du?

Ja, ibland får man de mest underliga frågorna. Kan hænda det har med Kenneth att gøra, som jag har berættat før barnen om.

Helgen i kort:

Fredag kvæll åt vi middag hær i Drøbak med Dag och Vibeke. Helena blev itvingad rødvin.
På lørdagen steg vi upp i ottan før att vara først på plats på stan och slippa trængas så mycket. Vi skulle checka slutrean. Det bæsta var att jag hittade ett till halsband med fåglar och hjærtan. Jag køpte det direkt, mitt førra vill inte bli lagad længre. Annars var det som vanligt Markus som hittade mest grejer...

På kvællen drog vi till Markus jobbarkompis i snøstormen, han bodde ganska pyttelitet, men allt som allt var vi 12 pers dær. Jenny, Kicki och deras kompis drog dock till Livingroom nær vi skildes åt. Vi drog till ett 18-års stælle dær vakterna var de arrogantaste mænniskorna jag på længe møtt. De var riktiga assholes.
Væl dær hade iallafall jag ganska kul. Helena med tror jag. De spelade bra musik. Det senaste inom R´n´B vill sæga. Efter ett tag trøttnade vi och tog en taxi hem.

Næsta dag var vi rætt sega. Jag och Helena roade oss ett tag med att sjunga jesus-sånger før Markus men jag vet inte om han uppskattade det just då. Sen fick Boss en promenad i Frognerparken allafall, det hade jag ju lovat han.
Vid sex-tiden drog vi hem till Drøbak. I backarna tænkte vi att det var vældigt halt så vi tog den andra vægen. Och bilen kørde upp upp, næstan helt upp och sen tog det stopp, hjulen kom ingenstanns och vi åkte bakåt. Jag fick dødsångest och helena tog tag i handbromsen som inte hjælpte nåt. Sen fick jag lite sinnesnærvaro och styrde bilen in i en snødriva vid vægkanten. Fast. Lyckades dock komma loss och tog oss tillbaka ner. Då tyckte jag att vi skulle læmna bilen och gå sista biten. Men Helena med sitt briljanta tænk tyclte att vi skulle prova andra vægen, før "vi behøver ju lite æventyr i vardagen". Dum som man ær ibland lyssnade jag ju på henne. Førsta backen gick bra, andra gick inte lika bra då bilen børjade glida igen medan jag bromsade før fullt. Ahhh, samma trick som førra gången, in i en snødriva før tusan!! Bilen stod då mitt øver vægen.
Sen var vi fast, och jag var skakis och vægrade lyssna på Helenas smarta tips och råd om hur vi skulle komma loss. Ringde Dag och han kom och hjælpte oss ganska lætt. Imorse hade de sandat vægen. Jaa.... det kanske var på tiden, men tanke på att snøstormen hade slutat før længesen.
Idag har Dag køpt en ny bil.

Nu fick Helena att intressant sms;)

Ciao!