Boss blir tokig

Jag har precis tvättat Boss sår, och försökt rensa upp det, klippt och grejat. Nu kliar det så in i norden på han men har har tratt på huvudet så han kan inte klia. Så han springer omkring här och vet inte vad han ska ta sig till. Det bara rycker i bakbenet på honom. Stackarn.

Jag har ledigt till fredag eftermiddag nu och det känns superskönt. Jag har fixat en överrasking åt Helena på torsdag, vi kommer bli jätteglada av den. Hon är väldigt sur just nu för inget går hennes väg riktigt, men jag tror det löööööser sig.

Festen i helgen vart riktigt lyckad och jag vill bara fixa en fest snart igen. Roligast på hela kvällen, även om jag inte fick se det med egna ögon, var när Jonas med håret tog sats från vardagsrummet och hoppade över verandaräcket, genom plasten som vi satt upp och ut på gräsmattan. Get out of here!
Och nästan alla smakade på surströmmingen! Johan mosade den till något puréliknande och Kim gömde fem pyttebitar under en hög med potatis.

Nu ska jag muntra upp Helena med ost, kex och vindruvor! Bye!



Nu har jag och Irene vart ute med alla hundarna. Försökte hitta blåbär men det fanns inga nästan.
Helena och jag har fikat västerbottenost och lövångerbröd och mobbat hundarna. Kom på nåt eget liksom och sluta hänga efter oss och sluta stirra ut oss!

(lite hund-trötta..)

Just ja, fick Boss veterinärräkning för den där halvtimmen i helgen. Allt som allt hamnar det på 1800. Men jag har haft överläggning med mig själv och Irene och Helmert och insett att det var värt att åka med han redan på söndagen (jourtid). Han kunde ju inte ens stå. Är inte kul att se ens älskling ha ont. Sen är vi ju två om Boss också. Det är skönt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0