Inte utan mina pisters

Sms idag. "Ska vi ha pisterfika kvart över fyra? Inga andra får vara med." Så vi träffades och pratade om viktiga saker och sen åkte jag rakt ner i ett djupt hål efter det, schitdeppad. Jag skulle försöka vara shoppingsällskap åt Freddan men jag ville mest lägga mig ner på golvet och gråta. Det är lustigt att man kan vara så close att man tar åt sig känslor så inni norden från den andra. Sen gick vi och gymmade och var lite bortkomna och på dåligt humör, men det förändrades ganska snabbt när vi började flamsa.
 Vad skulle Luleå vara utan pisters? Nada.



Kroppen trött. Magen mätt.
Godnatta.


Kommentarer
mammselen

Fina flickor!

2008-11-11 @ 21:45:31


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0