Med darriga händer

Har vart på ett hårt boxpass. Yää, skönt när man är så trött att man skakar:) Skönt äre också att få sitta ensam i köket med älskade datorn och äta lite och lyssna på musik.

Ringde ju veterinären imorse, de sa att om han inte hade ätit på hela helgen kunde de ju inte söva ner honom och undersöka han. Nähä? Vad ska ni göra då? frågade jag. De skulle tydligen "sätta igång honom" Fråga mig inte hur, men det visar sig väl... Han kanske blir inlagd, vad vet jag...

Annars i livet då?
Jag är glad att man blir äldre och klokare med åren. Tacksam. Får man hjärtat krossat nu för tiden vet man ändå att man kommer över det så småningom. Första gången man var riktigt kär och det tog slut, trodde man ju aldrig att det skulle sluta göra ont i lilla hjärtat. Men det gör ju det och den vetskapen är rätt schysst att ha.
Tänk vad mycket man ska lära sig och vad mycket man ska uppleva.
Livserfarenhet it is.



Kommentarer
Jesper

Du kan få lära mig det..

2008-10-13 @ 23:31:00
Pe

Glennis kanske har kärleksproblem?

2008-10-14 @ 09:32:46


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0