Hejdå fjällen
Nu har vi kommit tillbaka till Luleå igen, känns som jag åkt hundra mil bil de senaste dagarna och det har jag faktiskt också. Mer än hundra mil på två dagar. Norrland är stort.
Vi fick en fantastiskt fin dag uppe på fjället på torsdagen. Det tog en timme och tjugo minuter att ta sig upp. Och där var det helt tyst. Snö och tystnad och sol och bara vita vidder. Ni fattar vad fint och härligt och allt sånt där. Men jag hade inget batteri i kameran, vilket jag hade ångest över restrerande dagar. Allafall så åkte vi ner från fjällen på rumpan, schitkul!
Sen fyllde Freddans farfar 85 år och hela släkten kom på besök. Jag som inte är så socialt begåvad kände mig obekväm hela dagen och på kvällen var jag psykiskt knäckt. På lördagen vare dags för kungsledenrännet. Jag var avundsjuk, ville också köra det. Men jag körde 25 mil enkel väg för att hämta hem Jonas och Fredrik. Över fjället är det 8 mil. Viktigt att inte göra en väg.... De körde iallafall loppet på 5.36:)
8 gånger fick jag bromsa in för renarna, sista gången fick jag tvärnita... hjärtat i halsgopen.
Boss fick komma hem igen:)
Vi fick en fantastiskt fin dag uppe på fjället på torsdagen. Det tog en timme och tjugo minuter att ta sig upp. Och där var det helt tyst. Snö och tystnad och sol och bara vita vidder. Ni fattar vad fint och härligt och allt sånt där. Men jag hade inget batteri i kameran, vilket jag hade ångest över restrerande dagar. Allafall så åkte vi ner från fjällen på rumpan, schitkul!
Sen fyllde Freddans farfar 85 år och hela släkten kom på besök. Jag som inte är så socialt begåvad kände mig obekväm hela dagen och på kvällen var jag psykiskt knäckt. På lördagen vare dags för kungsledenrännet. Jag var avundsjuk, ville också köra det. Men jag körde 25 mil enkel väg för att hämta hem Jonas och Fredrik. Över fjället är det 8 mil. Viktigt att inte göra en väg.... De körde iallafall loppet på 5.36:)
8 gånger fick jag bromsa in för renarna, sista gången fick jag tvärnita... hjärtat i halsgopen.
Boss fick komma hem igen:)
Kommentarer
mamma
Så´na där dagar kan man leva länge på. Och längta tillbaks till. Snö, tystnad, sol och vita vidder.
Om man inte har någon kamera så får man minnas edt ändå. Inuti sig. Det tror jag att du gör.
Apropå kungsledenrännet. Nästa år kör väl du också????
Elin
haha söta lilla..boss!....
Jesper
Då åkte du ju förbi min stuga va? :)
Trackback