Mamma står och stryker mina kläder, vilket jag absolut motsatt mig till att hon ska göra (jag stryker aldrig mina kläder) Men hon verkar tycka att det behövs så varsågod, om hon inte har nåt annat bättre för sig. Annars har hon haft invändningar på hur jag hänger tvätten idag samt att jag äter för lite. 
 Andra halvan av föräldrarna har som vanligt påpekat att jag inte kan uppfostra mina hundar (pingel pingel) och att jag inte inte kan bli polis för att jag gråter för lätt.
Yep, tur att jag har folk som kan uppfostra mig. Jag är ju bara 26 år.

(Förmodligen få jag skylla mig själv när jag frivilligt flyttar hem igen...)

Obs obs obs, jag är ändå tacksam och glad att jag har någonstans att bo och att mamma oftast är snäll med mig!