guldrusch!

Finally home. Trött. Men rätt nöjd och avslappnad.
Vi sprang ruschen ikväll som sagt, var nervös som tusan och gick nog egentligen ut för hårt och fick slita, men klarade spurta på slutet med nästan kräkning som följd:) Sprang mina fem kilometer på 21.46 och blev tvåa.

Efter picknicken for vi hem till Frida och Johan och fikamyste. Det har varit en mycket trevlig kväll in Lycksele:)

före:

efter:


Godnatt!


Kommentarer
mamma

Bravo.

Ni ser ju lika pigga ut efter, som före.

2010-06-08 @ 17:23:16
Kate

Du glömde kröka på tårna.

2010-06-08 @ 19:32:33
irene

Varför springa så man nästan spyr när man kan dra ut på nöjet genom att traska lite lugnt?

2010-06-08 @ 20:11:37
big

för att utmana sig själv ju!

2010-06-08 @ 22:56:34


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0