Första ordentliga skidturen.

Hej hopp alla positiva! Nu har jag vart ute i skidspåret i två timmar och lyckats skrapa ihop två mil i träningsdagboken:) På slutet var jag så trött och hungrig att jag till och med kunde tänka mig att äta kall potatis. Det här var första gången i vinter som jag lyckades ta mig till ett riktigt skidspår och åka. Fredrik skulle också följa med men eftersom han och jag var osams eftersom att jag drog av honom täcker imorse när jag tyckte han kunde vakna, så ville han inte vara med mig tror jag. Så i min ilska så tänkte jag att jag nu minsann skulle åka långt. Och det gjorde jag ju men så kul vare väl inte. Jag lyckades dessutom ramla två gånger plus att jag hade glömt bort sen förra året hur man gör när man snyter sig. Jag fick allt snor på handskarna jag, fast sen kom jag på hur man gjorde.

Jaha, det var ju bra:)

Nu ska vi gå till elgiganten när jag har duschat. Jag orkar egentligen inte men Fredrik lockar med donken. Jag som hellre vill ha max. Men jaja, får väl försöka få han att bli på bättre humör, tror vi är osams fortfarande, orkar inte undersöka saken närmare.

Ciao!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0