Island dag 3; åka bil bil bil

Så var det då dags för västfjordarna som jag längtat så mycket efter att få besöka.. Vi vaknade upp i Dalvik och solen sken:)




Och det var vackert.

Vi körde till västfjordarna men alltså, det hade tagit alltför mycket tid, det var fjord in och fjord ut, ganska långtråkigt faktiskt. Så vi vände... Nu har jag föstått hur det är där och jag vill fortfarande dit men nästa gång tar jag inrikesflyget till västfjordarnas största stad Isafjordur och så utgår jag därifrån. Vi hann iallafall till Holmavík där vi gick på ett tråkigt häx-muséum som Lonely planet rekommenderade, sedan tankade vi och handlade nå korv och mjölk och sådant.

Aja, vi körde alltså vidare



Vi stannade och gjorde lunch på ett blåsigt ställe vid havet. Vi hade fiskfiléer kvar som vi fått från valsafarin igår som vi skulle grilla på vår engångsgrill, men det blåste ju så himla mycket så det tog ungefär hundra år innan vi fick igång den. Men det blev väldigt gott när vi väl fick äta:)



Här är vi lite less. Men bilen är fin!



Det blev dimmigt ibland.



Ibland var vi uppe på höglandet. Där händer inte så mycket...



..men så dök det upp ett gammalt hus och då fick vi ju lov att gå ut och fota denna stora händelse!



Får är det ju överallt så de är inte så spännande men fina ändå.

Ja till slut slog vi upp tältet vi slutet av en fjord där det fanns en gård. En gård, OCH ett badhus;)
Vi slog upp tältet där. Vi hade inte käkat nåt ordentligt sen fisken till lunch så man kan ju lätt räkna ut hur det gick. Men efter att fått igång dagens andra engångsgrill och lagat lammkotletter som var sjukt goda så var humöret på topp igen och vi somnade till slut i vårt blåsiga tält. (Tält och blåsväder är inte så kul, ingen sövande tystnad direkt.)


Kommentarer
mamma

Hmmm... verkar ha varit lite si så där, dag 3.

Jag gillar huset.

2011-08-14 @ 09:32:21


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0