på väg till Umeå

Majken har skrikit i en timme eller så... en timme kvar. Fast skrikit och skrikit... hon gnäller ju mer. Så fort hon får komma ur bilen blir hon glad som en sol. Men nu. Arg.


Kommentarer
mamma

Ja, hon måste ju visa att hon har olika sinnesstämningar hon också.

2012-11-01 @ 20:17:19


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0