I mål!

Äntligen! Jag har gjort mitt sista träningspass för denna månad och när jag vaknar imorgon väntar ett nybakt frukostbröd - hurtbulle of course;) Det har blivit mycket löpning för min del den sista veckan, jag har ju inte följt träningsprogrammet utan valt lite själv. Denna vecka har jag vart så totalt omotiverad att det enda jag orkat göra är knyta på mig skorna och ge mig ut. Men som jag har sprungit sen då;) Avslutade alltihop ikväll med en mil som kändes flygande bra!
 
Hur ska jag sammanfatta denna månad? Otroligt jobbig måste jag säga. Trodde jag skulle ha mest problem med att träna så mycket - även om jag har tagit en dags ledigt varje vecka. Men jag tror faktiskt att det är maten som har tagit störst tankeutrymme. Så otroligt jobbigt att hålla sig ifrån allt. Jag har lidit av att se någon käka en macka i en film på tv, jag har stått på affären och klämt på godisarna. Och jag har fuskat ibland. Första helgen åt jag en liten bit rabarberpaj, andra frossade jag nästan i kladdkakejordgubbstårta och igår blev det åter en bit rabarberpaj som jag bakade på jobbet. Men i det stora hela har jag hållit mig ganska bra tycker jag. En som gjort det ännu bättre är dock min kära sambo, med undantag för en svensexa mitt i allt så har han skött sig exemplariskt och det märks verkligen. Så summa summarum: bland det jobbigaste jag gjort, jag kommer aldrig att göra om det, men jag ångrar det inte!
 
Men Majken snodde den bästa grejen för dagen, hon tog nämligen sina första steg idag! Hon har ju gått några steg tidigare när vi suttit med henne på golvet, men idag släppte hon taget helt på eget bevåg. Fantastiska unge:)
 
Imorgon får vi lite oväntat mamma och Helena på besök, det är vi så klart himla glada för, det blir grillning och efterrätt kan jag lova:) På tisdag åker de igen och vi drar söderut, efter stopp i Oviken för fäbodfrukost. Ja ni ser ju hur fixerad vid mat man ändå är...
 
Sist men inte minst: Grattis Maria på födelsedagen! 
 
 
 
 
 


Kommentarer
Bea

Bra jobbat gittan och Fredrik!! Men det största för dagen var ju ändå majkens första steg! Duktiga gullunge!!! Du får filma :) kram på Er!

2013-06-30 @ 23:00:36
Maria

Tack :) Och vilken tur att hon tog sina första steg på min födelsedag, garanterat en lyckodag :)

2013-07-01 @ 20:02:50
irene

Hejja Majken!!!!

2013-07-03 @ 08:23:38


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0