Två skärrade själar

Idag blev Hima attackerad av psycho-schäfern igen! Vi var på väg till dagis för att hämta Majken och den var tydligen ute på gården i koppel med barnet i familjen men slet sig direkt när den såg Hima. Sen slogs vi. Schäfern mot Hima och jag mot schäfern. Jag sparkade den i sidan och lyckades på något sätt ramla så sittandes slet jag den i nackskinnet när jag kom på att jag borde ställa mig upp ifall den fick för sig att hugga mig i ansiktet. Men jag tror den knappt märkte mig för den hade full fokus på Hima, som skrek och var livrädd och försökte gömma sig bakom mig. Vilket inte var någon hit eftersom att jag slet i schäfern. Hur som helst så kom det en tjej som hjälpte mig och pojken gick in efter sin mamma och jag minns knappt vad jag sa för jag var så skärrad. Men hon sa att den aldrig bitit någon, bara attackerat. Men attackerat?! Ingår det inte att man försöker skada då? Vi klarade oss bra i alla fall, jag och Hima. Om än lite chockade bägge två. På vägen hem träffade hon sin bästa kompis Telma så då fick hon leka med en snäll hund.

Nu har jag faktiskt går och lagt mig. Redan. Har en massa böcker och tidningar jag vill läsa, men fick också en jättelång SIFO-undersökning på posten igår som jag tänkte ta mig an. 

Imorgon är förskolan stängd, Fredrik har tagit ledigt, jag likaså, så vi ska hitta på nåt kul allihopa:)





Kommentarer
mamma

Du är modig du. Kunde ju ha blivit riktigt farligt. tur att det gick bra.
Knäpp matte - knäpp schäfer.

2014-02-27 @ 21:37:29
irene

Skitschäfer!! Vadå, bara attackera? Om Hima blir hundrädd=hundilsk pga av den jycken är det tillräcklig nog skada. Anmäl!
Hon borde få träffa och umgås med snäll schäfer så fort som möjligt, om det är möjligt.

2014-02-27 @ 21:56:09
Sanna

Låter som att det alltid ska vara en vuxen som håller i den hunden.

2014-02-28 @ 10:19:35
Sanna

Låter som att det alltid ska vara en vuxen som håller i den hunden.

2014-02-28 @ 10:19:37


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bridget

Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.

RSS 2.0